världens freaking BÄSTA dag
jag trodde aldrig att man kunde bli så lycklig över något att man skuttade & skrek men det kan man.
JAG ÄLSKAR DENNA DAGEN!
babyshambles & ratatouille
WOW
maxwell & jag
när jag kommer hem på fredagarna om jag inte bestämt möte med intressanta personer brukar jag ta hand om mig själv lite extra.
ikväll har jag t.ex. lyssnat på maxwell & skrålat som bara jag kan i min ensamhet, jag har badat, gjort ansiktsbehandling, målat naglarna, pressat apelsin juice & delat jordgubbar till morgondagens "audition".
exakt så äckligt nyttigt & behagligt som det låter har det faktiskt varit.
imorgon blir det en tuff dag, kanske bäst att jag går & lägger mig.
until then.
I should be crying but I just can't let it show
I should be hoping but I can't stop thinking
All the things we should have said,that I never said
All the things we should have done that we never did
All the things we should have given but I didn't
MYCKET KÄRLEK!
om förändringar
jag är en sån där person som mår bra av förändringar men inte för många på en gång, 2 högst, annars får jag panik ångest & vill mest dö. lite så är det när jag tittar tillbaka på hösten. vilken tur att det är vår nu!
jag vet att många proffesorer & visa män har sagt detta innan men våren förändrar människor, helt plötsligt vill jag klippa av mig håret, bli ihop med en rockstar & gå på museum & äta långa frukostar på min uteplats & planera sthlm med mina eminenta vänner.
på våren förändras inställningen - man ser framåt, man ser det som kommer bli bra. man ser solen & man ser de lila krokusarna som flyttat in på min uteplats men som tyvärr redan vissnat (nej jag är ingen mästare på växter men jag är bra på många andra saker som att t.ex. lossas att jag syr i min läpp) men de fanns där, de växte där & de levde.
jag lever & det är vår.
how we move from a to b
baby baby I love you love you a little bit
jag sitter & datafilosoferar samtidigt som mina vänner dricker rödvin & slåss i min soffa. man kan ju undra vart denna fredagskvällen är på väg?
vart är detta livet på väg? now and then I get insecure. but I'm feeling strong and I'm moving on.
citat är sjukt underskattade - man borde egentligen alltid citera för att få ut sina känslor, så blir det liksom mer på riktigt.
She don?t believe in shootin' stars,
but she believe in shoes & cars
man why can't life always be this easy
She in the mirror dancing so sleazy,
I know it?s been a while,
Sweetheart, we hard-ly talk, I was doing my thing
I know I was foul bay-bay,
a-bay late-ly you been all on my brain,
And if somebody would?ve told me a month ago
Fronting though, yo I wouldn?t wanna know
If somebody would?ve told me a year ago
it'd go, get this difficult
nu är min filosofi klar, om man skulle ta & dricka lite vin?
björn bjuder på box i rummet brevid, tja!
ett steg närmre sthlm
sen är det done.
jag är done.
faktiskt.
med detta stället, med dessa omgivningarna, med visst folk men absolut inte med annat.
ni får komma & hälsa på & kanske ta del av mina & elins kändisplaner.
för kändisar ska vi inte bli men kändisar kan man använda till många andra saker ;)
STUREPLAN HERE WE COME!
nattblogg & fredagsjam
jag överdriver inte om jag säger att hela denna veckan sammanfattat har varit helt underbart jävla perfekt, jag har egentligen svårt för att säga så & fram för allt svårt för att få fram den känslan.
men allting började redan i söndags, jag kände det då men tänkte lika snabbt att det kommer försvinna lika snabbt som det alltid brukar, men det gjorde det inte, inte denna veckan.
ska försöka sammanfatta veckan kort, mest för att jag aldrig kommer orka läsa igenom det jag skrivit annars, ta nu inte detta fel men jag bryr mig inte så mycket om ni pallar läsa igenom det, för det är väl ändå därför ni är här, va?va?va? läs & enjoy & som benji hade sagt HALLELUJA
senaste halvårets mest perfekta vecka i korthet:
laxpaj & bacon fest m. vampyr film på toppen. + ett random samtal till peggy.
6 timmars sömn på 3 dygn.
halleluja moment klass med Sonya Tayeh
förföljd av ytterligare en kille som hookar up mig på bussen, varför händer det mig? hela tiden? seriöst? jag utsöndrar tydligen något slax vänlighets elexir.
resturang mys m. phanatix som inkluderar random kändisdiskussioner & beundran av Sonya - den människan är helt ärligt helt perfekt. PERFEKT!
övernattning m. elin & havrefras.
battle på housen (i did it)
kaxiga kyckling shopping m. anders.
jag fick ett solo till vår föreställning i skolan - drunken contemporary.
tydligen var min hållning jätte fin på balleten.
sick sick sick koreo m. lin till phanatix showen.
aske kom hem.
jag bakade chokladkakor till klassen.
& nu har jag varit & fredagsjammat på phanatix.
mina nära är de finaste, mycket kärlek!
it's all good. shit, när jag tänker efter har det ju inte ens hänt något speciellt, allt är bara bra, helt enkelt, BRA!
mycket kärlek
var det inte meningen att sportlovet skulle vara hälsosamt?
men li gör som alltid tvärtemot, fast jag föredrar att kalla det gå min egen väg.
jag sitter uppe sent på kvällen, städar i garderoben, sätter ihop nya outfits, målar naglarna, pratar i telefon med viktiga & mindre viktiga vänner, facebookar & kör ytlighetssnack på msn. & dricker juice.
på dagarna jobbar jag, dansar, städar i garderoben, sätter ihop nya outfitts, träffar viktiga & mindre viktiga vänner, facebookar & kör ytlighetssnack på msn, går på konstiga arbetsintervjuer, köper kläder för pengar som jag inte äger & lyssnar på skum discomusik.
hey, vart tog mitt lov vägen? lovet där jag skulle vila kroppen från allt vad dans heter, titta på desperate housewifes boxarna, läsa klart mina 2 böcker som jag påbörjat (sjukt dålig egenskap hos mig, jag kan aldrig läsa klart en bok förrens jag börjar på nästa).
dags & shejpa up, har 2 dagar på mig nu, kom in i lovet, njut, vila. sluta youtuba björn gustavsson.
btw så såg jag timbuktu igår på stan & dog, utombords men mest inombords.
sportlov, hahaha. den dagen jag hittar mig själv i ishallen på kockums ska jag kalla det sportlov. tacka vet jag februarilovet.
nu gäller det.
barn
t.ex. :
"Mamma säger att jag är svartsjuk på Simon, men det är inte sant. Det är bara helt vanligt hat." Ingrid, 8 år
"Skillnaden på könsorganen blir mindre och mindre på grund av jämställdhetslagen." Merete, 9 år
"Jag tycker att sagor är fina, för då sitter mamma still en liten stund." Line Marie, 8 år
"Min mamma säger att jag går henne på nerverna fast jag står alldeles stilla." Sigurd, 6 år
"Min pappa vill att vi ska gå med i EU. Det vill inte min mamma. Men det blir alltid som min pappa vill." Christina, 7 år
"Min mamma bara jobbar och jobbar för att tjäna pengar till mat, ändå är jag nästan aldrig hungrig." Matilda, 6 år
"Jag kanske ska bli bög, för jag tycker inte så mycket om flickor." Henrik, 8 år
"Det är väldigt många som vill avliva hela kungahuset." Marie, 8 år
"På många sätt liknar politiker vanliga människor. Det är för att man inte ska genomskåda dem." Hilde, 10 år
"Förr i tiden visste inte mannen var barnen var eller var de kom från. På fars dag firar man att han har förstått det." Nina, 7 år
"I Sverige har vi nästan inga slavar längre. De få som finns är lärare." Anton, 6 år
"Det är inte så farligt om man har olika färg på huden. Det viktiga är att man har samma färg på hjärtat." Isabell, 7 år
"Jag är bästis med en invandrare, men jag tror inte att han vet att han är invandrare. Jag har i alla fall inte sagt något." Samuel, 7 år
"I USA måste du betala för att bli sjuk." Markus, 8 år
"På Sveriges nationaldag släpper de ut kungen från Skansen. Han vinkar till människorna och tycker det är roligt att få se sig omkring." Lissi, 6 år
hur coolt är inte det ?
blir helt avvis vill också va så tuff .
om att försova sig.
en gång fick jag tillochmed sitta utelåst utanför skolan för att vår kaxiga pilateslärare (ja, hon är kaxig, PÅ RIKTIGT) hade låste dörren för att jag kom 2 minuter för sent, tur hade jag denna gången då de två små päronen elin & viktoria gjorde mig sällskap i den kalla men ganska gästvänliga trappuppgången. gästvänlig? jo, det ligger ett alldeles gigantiskt megagym precis brevid & det är ju aldrig fel om man är en brud på 20 bast som gillar muskler. iofs gör inte jag det men gymmet sprider liksom lite anabolisk värme.
dagens försovning tror jag dock grundar sig i att jag stannade lite längre på phanatix igår för att totalt flumma ut med mina vackra vänner, sen när jag kom hem satte jag mig vid datorn, för jag ska bara.
i min inkorg fann jag ett glädjande besked att jag ska på arbetsintervju inför ett fett jobb, & nej, jag tänker inte berätta vilket för då blir det pinsamt om jag inte får det.
anyway jag blev så glad att jag var tvungen att messa alla & hoppa omkring lite glatt vilket ledde till att jag blev extremt trött.
så utan att duscha & då hade jag dansat ungefär 6 timmar den dagen gick jag & la mig, inte konstigt att jag inte har någon pojkvän. när jag sen låg i sängen kände jag hur 3 plankor som jag faktiskt väntat mig skulle trilla av sängen, faktiskt trillade.
detta måste ha lett till att jag sov extremt bra eftersom att jag vaknade 08.05 när tåget avgår 08.25, min stora fråga är nu :
varför vaknar man alltid så att man har en chans att hinna? dvs om man stressar extremt mycket & anstränger sig. precis som att kroppen ändå vet, den har en magisk inombords klocka, ungefär som när tjejer säger att de är redo för att skaffa barn, aaaah den biologiska klockan heter det.
vanliga morgnar brukar jag inte stressa extremt mycket men eftersom att jag missat ca 75% (!!!! kanske därför min mage ser ut som den gör?) av pilates klasserna detta året så är jag liksom tvungen att speeda upp.
här gäller det att prioritera & det jag satte högst på min lista var givetvis att duscha, känner man sig ofräsch är en hel dag wasted, jag dushade & sprang & jag hann.
12 timmar senare efter en pilateslektion, en balletlektion, 2 latte, en hamburgare & en sjuk zombiefilm sitter jag här sjukt redo att inte försova mig imorgon.
anyway ni ska ha cred om ni tatt er igenom min novell ända ner hit, sov gott & försov ej!
mitt liv
där har vi det, det som jag älskar mer än allt annat. att dansa är jag, dansa gör mig lycklig.
can't breathe when you talk to me.
jag älskar inte samhället jag lever i men jag älskar det jag har omkring mig & jag uppskattar er mycket.
har ni tänkt på att i vissa perioder i ens liv får man en massa insikter om vad man ska göra om vad som är bra för en osv.. & i vissa perioder står det helt still.
jag vet exakt vad jag ska, jag ska dansa - dansa i någonstans som inte är malmö.
dessutom så lös solen jätte mycket på mig igår, fast än jag var jävligt bakis så var det en faboulös dag.
& så somnade jag sådär härligt i soffan igår som bara jag kan, haha, lucky er att ni inte har ett förhållande med mig.
idag har vi börjat repa till vår föreställning - det kommer bli the shit, jag är redan stolt över min insats & alla andras.
denna veckan börjar dessutom phanatix & jag fick det sjukaste telefonsamtalet igår, fast det var sjukt på ett kul sätt :)
I'm so lucky lucky... PUSS! & extra puss till elin för en myspysig lunch.
Livet är en sak som man måste vara rädd om, förstår du inte det?
Jag känner det verkligen, våren är på väg, den smyger under ytan.
Stanna upp & njuta är något som jag ofta glömmer, jag glömmer ofta att de där 10 minuterna kan vara värt mer än alla 1000 minuter under hela dagen.
Så därför ska ni mina vänner påminna mig om det, stanna upp & njuta! När jag sjunker in i mina mörka dagar & inte gör det. När jag prioriterar de 1000 minuterna framför allt annat.För så viktiga är de inte! (Nu har jag till och med sagt det själv,använd det emot mig)
För livet är en sak som man måste vara rädd om, förstår ni inte det?
Jag tror att jag har börjat förstå det mer & mer den sista tiden, det händer något i mitt hjärta, något i min själ, det har hänt något med Li.
Jag har inte kommit så långt att jag kan sätta ord på vad det är, men änsålänge så känns det bra.
Det kanske är vårkänslor? Kanske så har jag blivit vuxen? Eller så har det inte hänt någonting, jag kanske alltid har varit såhär bara att jag inte stannat upp de där 10 minuterna & hittat känslan?
Jag har köpt 3 nya böcker idag också - 2 om Astrid Lindgren & någon slags deckare som jag egentligen inte vet någonting om.
Jag har förstått att folk tydligen inte tycker att min blogg är lika rolig när den är glad, I'm sorry, jag är bara inte så arg för tillfället.
Men om jag nu ska irritera mig på något så måste det vara människor som andas högt på tåget på morgonen, jag döööööörrrrr, det kliar i hela min kropp. ANDAS TYST FÖR FAN! eller rensa näsan.
so long motherfuckers
lycklig & pirrig innuti.
det pirrar liksom lyckligt innuti mig.
jag lyssnar på en massa vacker musik & dansar som en ängel.
jag är verkligen nöjd för tillfället - det här är på rätt väg.
jag ler utan att ha något att le för & solen har börjat titta fram lite då & då.
jag har en massa roliga saker att se framemot.
i love this.
men var var jag när du behövde mig? och var var du när du behövde mig? vi sa så mycket men det blev inget alls.
soundtrack of my life - jag tror inte på det, jag tror att varje dag lite har sin egen melodi, sin egen sinnesstämmning, en låt som förklarar hur känslorna är just nu.
ibland känns det som att det skulle vara så mycket lättare att visa en person en låt för att få den att förstå ens känsla. en melodi på sinnet liksom.
likadant är det med ord, ord sätter ord på det man verkligen känner.
jag har t.ex. alltid varit ett fan av att skriva till en person när jag har velat säga så mycket.
men att säga för mycket kan också bli fel.
däremot kan ord på papper missförstås & också bli helt fel, fast då har man det där rakt framför ögonen & man vet exakt vad som står.
fast är missförstånd så viktiga? kan de fucka upp saker? EGENTLIGEN? sanningen finns ju någonstans ändå, så mer fel än så kan det inte bli.
fast tänk ändå om det blev fel, om det blev missförstått.
då blev det det, & då blev det kört, då sitter jag här på min cppall utan dyna & gråter men sen blir det nog bättre.
för bättre blir det alltid. eller hur? säg att det blir bättre?
jag kom in på lite sidospår här men the ofically soundtrack of my day är: (trrrruuuuummmm(virvel))
Fall out Boy - Love will tear us apart
nu ska jag slutföra min vita helg med lite goda vänners (nyktra) lag & fortsätta tänka på varför jag har så korta ben. för det har jag verkligen, kort, kortare, kortast ben.
for real
stupstocken
when you try your best but you don't succeed
when you get what you want but not what you need
att vara eller inte vara?
idag har jag tänkt såhär att hela livet består egentligen av en massa frågor. vissa mer viktiga vissa mindre. jag frågar ganska mycket, mest i mitt eget huvud men ibland också högt. mest för att jag inte förstår vissa saker & för att jag tycker mycket i livet är ganska så orättvist.
who will try to fix me liksom?
var är alla när man behöver dem? & varför har godisaffären stängt på natten?
att fråga kan vara ganska pinsamt ungefär lika pinsamt som det känns att säga att man faktiskt saknar någon.
sakna kan ju aldrig bli fel, eller?
jag personligen tycker det är något ganska vackert, ett sätt att uttrycka att man behöver den personen på ett eller annourlunda sätt.
men jag kan ha fel?
visste ni förresten att brösten kan hoppa 20 cm upp & ner när man tränar
(Käll(Fucking)Förteckning: British association of sports and exercise science, University of Portsmouth)
fast det beror kanske på hur stora bröst man har?
mina är ganska medium så då får man beräkna cirka 10 cm brösthopp.
fast & andra sidan så kan det också spela roll vad man har för sportbh?
jag brukar ha nike, en ganska tight, så då får jag kalkylera om & det blir cirka 7 cm brösthopp.
det är inte så mycket.
jag har köpt ett assnyggt nagellack idag, det är blodrött & kul & måla med dessutom.
ungefär såhär känns det nu:
when you lose something you can't replace
when you love someone but it goes to waste
tja! / sockertutte
snälla livet - gör mig betydelsefull
Så egentligen handlar livet bara om att bli ihågkommen, hyllad för någonting man gjorde när man fortfarande levde.
Det betyder alltså att Maud Olofsson, Göran Persson & de andra tomtarna inte är "succesfull" på något plan, nää, här snackar jag riktiga hjältar som t.ex. Astrid Lindgren & Bob Marley. De sitter liksom kvar i folks hjärtan, de har etsats sig fast antingen med ronja rövardotter eller med three little birds. Här snackar vi äkta stjärnor, & de är först när man närmar sig deras status som man blir betydelsefull. Alltså betydelsefull för hela världen.
För betydelsefull kan man vara ändå, jag t.ex betyder mycket för mina dansbarn & för min mormor. Men är det den typen av betydelsefullhet jag vill ha? Nä, jag vill bli vår tids Astrid eller vår nästa tids Bob. Ge mig betydelsefullhet!
& dessutom så vill jag tillägga att så fort jag får tid ska jag skriva min egen recension av timbuks nya skiva, för skribenterna i tidningarna verkar ju inte veta vad de själv håller på med. Kan vi inte bara nöja oss med att den är jävligt bra? Istället för trycka in ord som inte svenskar eller någon annan för den delen förstår. Ska ni skriva om rikigt musik så använd riktiga ord! Eller ni vill också vara betydelsefulla? va? va? va?