att vara någon
fan va jobbigt det är att allt livet verkar gå ut på är viljan att vara någon, du kan inte bara vara du. du är ett jobb, du tillhör en subkultur, du lyssnar på en viss musik, du klär dig så därför är du så. alla vet ju redan allt om mig så varför ens försöka?
på ett sätt så gör facebook & alla andra medier mig så jävla förbannad för de skapar en bild, kanske inte alltid rättvis, de skapar en sanning, en sanning som folk verkar lite mer på än ord. den riktiga människan försvann i en skärm.
på ett sätt så gör facebook & alla andra medier mig så jävla förbannad för de skapar en bild, kanske inte alltid rättvis, de skapar en sanning, en sanning som folk verkar lite mer på än ord. den riktiga människan försvann i en skärm.
save all the time you waste
sommar?
jag har aldrig i mitt liv tidigare längtat så här mycket efter sommaren, värmen, solbrännan, cykla genom stan en ljum kväll. jag skulle dö för en timme sommar just nu men istället ligger jag här som en fryspackad fiskpinne med 2 täcken & en filt, riktigt värdelöst. vad hände med klimatförändringarna? skulle det inte bli varmare, eller har jag missuppfattat allt? detta suger ju i vilket fall som.
ökenråtta
det var någon som la upp en bild på sin nyfödda ökenråtta på facebook idag, will the madness ever end? fantastiskt!
2010
okej vi måste prata om det här nu för alla verkar ju göra det.
i torsdags var det som bekant nyårsafton - en kväll som för mig innebär ångest, fulla småbarnspappor med raketer i händerna, tråkig entrecot hos mormor, uppklädda brudar, decorationer för hela studiemedlet. det innebär också att jag kommer att behöva krama en massa folk som jag kanske träffar en gång om året & önska dem ett gott nytt år. vilket i min mening känns totalt meningslöst & falskt.
detta året har jag dock blivit gammal nog till att själv bestämma att nyår blir fan vad JAG SJÄLV GÖR DET TILL, därför hade jag mysigaste middagen någonsin med mamma & lars (kan låta lite sad så där men i ärlighetens så väger fördelarna tungt, jag fick äta gratis, jag kunde äta hur mycket jag ville utan att någon skinny bitch på bordet mitt emot tittar snett, jag kunde äta i mjukisbyxor, bli körd till festen jag skulle på efteråt & bestämma musik själv)
nu var det ju inte så att min nyår flöt felfritt, varför skulle nyår göra det? det händer ju aldrig? kraschen kom lite när jag efter att fått skjuts till lund inser att jag glömt all min alkoholhaltiga dryck hemma, men DET BLIR JU VAD JAG SJÄLV GÖR DET TILL så det var bara att bita sig i läppen, ta hissen till 8ttonde våningen & börja snylta. & det ska jag säga er mina vänner - nästa år ska jag glömma min sprit igen, mina vänner verkar ju vara de generösaste som finns. ett samtal till herr ossian & allt var löst - jag fixar det lissie!
själva tolvslaget gjorde jag klart för alla i min närhet att jag inte kommer kramas & säga gott nytt år, detta betyder inte att jag inte tycker om dem men hela grejjen får mig att få ångest. JAG KOMMER DOCK ALLTID FOREVER EVIGT MINNAS att på tolvslaget 09/10 lyssnade jag på Snoop Dogg - Drop it like it's hot, disskuterade med herr ossian om mediajippot new years eve, såg ut över den sjukaste utsikten över hela lund & för en gångs skull så gilla jag läget.
det var ett fantastiskt partaj tills någon kastade ut en flaska som följdes av en stol från 8onde våningen & ett härligt nyårsdrama utspelade sig, fantastiskt var också att jag träffde en märkesbög.
härmed anser jag 2010 vara invigt - möjligheternas år eller hur var det nu?
i torsdags var det som bekant nyårsafton - en kväll som för mig innebär ångest, fulla småbarnspappor med raketer i händerna, tråkig entrecot hos mormor, uppklädda brudar, decorationer för hela studiemedlet. det innebär också att jag kommer att behöva krama en massa folk som jag kanske träffar en gång om året & önska dem ett gott nytt år. vilket i min mening känns totalt meningslöst & falskt.
detta året har jag dock blivit gammal nog till att själv bestämma att nyår blir fan vad JAG SJÄLV GÖR DET TILL, därför hade jag mysigaste middagen någonsin med mamma & lars (kan låta lite sad så där men i ärlighetens så väger fördelarna tungt, jag fick äta gratis, jag kunde äta hur mycket jag ville utan att någon skinny bitch på bordet mitt emot tittar snett, jag kunde äta i mjukisbyxor, bli körd till festen jag skulle på efteråt & bestämma musik själv)
nu var det ju inte så att min nyår flöt felfritt, varför skulle nyår göra det? det händer ju aldrig? kraschen kom lite när jag efter att fått skjuts till lund inser att jag glömt all min alkoholhaltiga dryck hemma, men DET BLIR JU VAD JAG SJÄLV GÖR DET TILL så det var bara att bita sig i läppen, ta hissen till 8ttonde våningen & börja snylta. & det ska jag säga er mina vänner - nästa år ska jag glömma min sprit igen, mina vänner verkar ju vara de generösaste som finns. ett samtal till herr ossian & allt var löst - jag fixar det lissie!
själva tolvslaget gjorde jag klart för alla i min närhet att jag inte kommer kramas & säga gott nytt år, detta betyder inte att jag inte tycker om dem men hela grejjen får mig att få ångest. JAG KOMMER DOCK ALLTID FOREVER EVIGT MINNAS att på tolvslaget 09/10 lyssnade jag på Snoop Dogg - Drop it like it's hot, disskuterade med herr ossian om mediajippot new years eve, såg ut över den sjukaste utsikten över hela lund & för en gångs skull så gilla jag läget.
det var ett fantastiskt partaj tills någon kastade ut en flaska som följdes av en stol från 8onde våningen & ett härligt nyårsdrama utspelade sig, fantastiskt var också att jag träffde en märkesbög.
härmed anser jag 2010 vara invigt - möjligheternas år eller hur var det nu?