att hitta tillbaka till något.
jag har haft en ganska blank period när det gäller dansen nu ett tag, det har liksom känts svart, blankt & inte lika roligt längre.
är det lönt att jag tränar så mycket? vem ser mig? vem bryr sig? är jag ens duktig?
den nya bodyjammen har liksom legat där på bordet i snart 2 månader & jag har inte haft någon motivation för att ta tag i den.
jag har alltid varit en person som strävat efter att vara bäst, bäst i allting jag tar mig för, annars har det ju inte varit någon mening?
men med dans är det inte så, man kan inte bli bäst, det finns alltid någon som är bättre, eller någon som har mer skills på något annat än vad du har.
men idag kände jag det, det är det jag älskar med dansen, jag kan inte bli bäst, jag kan bara göra mitt bästa.
gå in med mitt fokus, gå in i min andra värld där jag släpper allt annat för 1 & 1/2 timme eller så länge nu klasserna varar. för så är det faktiskt, helt fantastisk, lite läskig men efter ett tag skön känsla, allt släpper, man bara är där för att man är tvungen. har du inte fokuset med dig så gör du inte ditt bästa.
framför allt har dansen utvecklat mig inte bara kroppsligt men personligt också, jag är en dansare - det är min identitet.
den har gett mig alla mina fantastiska & vackra vänner men i utbyte får den träningsvärk & många timmars slit i olika svettiga salar.
vi ger & tar - jag & dansen - ett sunt förhållande.
är det lönt att jag tränar så mycket? vem ser mig? vem bryr sig? är jag ens duktig?
den nya bodyjammen har liksom legat där på bordet i snart 2 månader & jag har inte haft någon motivation för att ta tag i den.
jag har alltid varit en person som strävat efter att vara bäst, bäst i allting jag tar mig för, annars har det ju inte varit någon mening?
men med dans är det inte så, man kan inte bli bäst, det finns alltid någon som är bättre, eller någon som har mer skills på något annat än vad du har.
men idag kände jag det, det är det jag älskar med dansen, jag kan inte bli bäst, jag kan bara göra mitt bästa.
gå in med mitt fokus, gå in i min andra värld där jag släpper allt annat för 1 & 1/2 timme eller så länge nu klasserna varar. för så är det faktiskt, helt fantastisk, lite läskig men efter ett tag skön känsla, allt släpper, man bara är där för att man är tvungen. har du inte fokuset med dig så gör du inte ditt bästa.
framför allt har dansen utvecklat mig inte bara kroppsligt men personligt också, jag är en dansare - det är min identitet.
den har gett mig alla mina fantastiska & vackra vänner men i utbyte får den träningsvärk & många timmars slit i olika svettiga salar.
vi ger & tar - jag & dansen - ett sunt förhållande.
Kommentarer
Trackback