blotta mig i skrift

nu måste vi snacka om det här, jag satt & funderade lite på varför man bloggar egentligen. jag vill egentligen inte kalla det en blogg, det är texter, texter om mig, texter om andra, texter om saker jag tänker på, texter om saker jag ser på gatan, texter om känslor & texter om saker som är viktiga & saker som är mindre viktiga.

en text blir ju ofta en reflektion av sig själv, fast ändå inte. jag antar att det jag vill säga är att allt jag skriver här inte alltid är relaterat till händelser i mitt liv eller till mina känslor. även fast jag finns med i dem på något sätt.

det som både är spännande & orättvist med texter är ju att folk skapar sig en bild av mig & om mitt liv, fast det finns så mycket mer bakom. samma sak om man ser en konstnärs tavlor eller en koreografs dans. jag tror det ligger i naturen att man försöker läsa av människan bakom verken. man försöker förstå, man försöker lära känna & bli en del av det.

i grunden skriver jag för min egen skull, för att bearbeta olika saker, för att sätta text eller bilder på saker jag tänker på eller upplever runt omkring mig. men jag skriver också för att stay sane & för att texter är ett sätt för mig att prata med mig själv.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback