don't worrie bout' me I wear baggy pants

ni vet, när man satt sig ner med sitt gröna äpple, salt & kniv & så skär man en fantastisk bit MEN när man stoppar den i munnen så är äpplet mjöligt, va fan e det? blööööö

varför åker alla till new york? utan mig? jag vill också? hur fan har ni råd? SNÄLLA svara mig så jag vet hur fan jag ska få cash för att åka dit? vem ligger ni med? vad säljer ni? några tips?

ni vet olika människor som man träffar genom livet jag tror att vi alla har en funktion, ett syfte för varandra. det finns liksom en mening till varför vi skulle träffa just den personen & få den relationen till personen. man behöver varandra utan att veta om det.
ni vet när man tänker att man lämnar en relation till en annan människa men man kan ändå inte släppa det, precis som att man inte är klara med varandra. & även fast man släpper det i stunden så kanske något år senare så händer samma sak igen. man sugs till varandra för att det var meningen, ödet att man skulle träffa varandra. & inte förräns man gett varandra det som själen behöver från den här människan så kan man släppa det, flyga iväg som ett pappersflygplan.

vem har egentligen bestämt att zigenare gillar guld? de kanske gillar andra saker också? bara att vi inte vet? det är så mycket man inte vet om andra människor, som tex. varför alla zigenare går i gäng i stan med långkjolar & trätofflor, guldsmycken & håret i en knorr? jag vill veta mer. om andra människor, zigenare & om mig själv.

jag dansade precis ensam till informer jätte högt i mitt vardagsrum, inte okej.

göra slut på facebook verkar ju vara det mest förnedrade som finns, att folk allvarligt talat kommenterar & likar, what's up liksom?
& vem fan skriver *kramar om*, what's up?
om man har gjort slut vill man väl ändå göra det så smooth som möjligt lr? denna världen är sjuk, that's all im sayyin. will the madness ever end?

jag försöker komma ihåg hur det var när man var 14. hur det var när man gick till idrottsplatsen för & titta om han var där. hur man satt vid kiosken & köpte 2 läsk för 10 eller hur vi åkte skridskor på dammen tills någon trilla i. jag försöker komma ihåg hur det var när vi drack hembränt ur en stadium flaska. hur det var på valborg, när luften lukta eld. hur det var när vi hånglade på stora lekan. & hur åkarp såg ut på sommaren på natten när man gick hem. det luktade regn, var lite kallt. men man var aldrig ensam.

nu måste vi snacka om det här, jag satt & funderade lite på varför man bloggar egentligen. jag vill egentligen inte kalla det en blogg, det är texter, texter om mig, texter om andra, texter om saker jag tänker på, texter om saker jag ser på gatan, texter om känslor & texter om saker som är viktiga & saker som är mindre viktiga.

en text blir ju ofta en reflektion av sig själv, fast ändå inte. jag antar att det jag vill säga är att allt jag skriver här inte alltid är relaterat till händelser i mitt liv eller till mina känslor. även fast jag finns med i dem på något sätt.

det som både är spännande & orättvist med texter är ju att folk skapar sig en bild av mig & om mitt liv, fast det finns så mycket mer bakom. samma sak om man ser en konstnärs tavlor eller en koreografs dans. jag tror det ligger i naturen att man försöker läsa av människan bakom verken. man försöker förstå, man försöker lära känna & bli en del av det.

i grunden skriver jag för min egen skull, för att bearbeta olika saker, för att sätta text eller bilder på saker jag tänker på eller upplever runt omkring mig. men jag skriver också för att stay sane & för att texter är ett sätt för mig att prata med mig själv.

skapande frihet. det är gratis & fantastiskt. tänk att man genom att skapa någonting eller genom att bara va kreativ kan få ut hela sin själ, kanske på papper, på en målarduk, i en rörelse, ett ljud, i ett ord. det är en gåva som man glömmer bort ibland. den är viktig. & jag tror det är viktigt att färglägga sig själv ibland, fylla i mallen liksom. fast göra det själv. utan någon annan.

igår år vi melonata, det gav en känsla av sommar, vi pratade också igenom diverse livsproblem samt hypade fredagens festligheter till max. det är ju gött att alla är överpepp men man ska vara försiktigt med det där. så bara så att alla vet så kommer det bli skit tråkigt på fredag. jocke kommer däcka i garderoben, jag kommer få stryk, nico kommer äta kött, emma kommer baka solvaigs annanaspaj & den kommer börja brinna i ugnen & stefan kommer dansa naken till benni benassi & bli utblottad på youtube. fantastiskt! så ni kan sluta peppa nu, fredag är redan fördömt. sorry, did'nt mean to hurt nobody, sorry!

jag kunde varit död nu. eller skallig.
när jag föna mig imorse så exploderade min fön.
man ska vara rädd om livet. & håret.